RSK 8

På den politisk-administrativa nivån kan även avvittringen i kustlandet ha påverkat landshövdingens attack mot häradsrätten. Nedanför lappmarksgränsen hade avgränsningen av böndernas och byarnas ägor varit bristfällig sedan början av -talet.231 En avvittringsstadga utfärdades  och förrättningarna inleddes med deklarationen att all skogsmark i Norrland var kronans och att det inte fanns några lagliga gränser för byarnas utmarker.232 Sedan skulle kronan genom avvittring tilldela byarna och socknarna den utmark de behövde. Mot böndernas protester gjorde kronan stora områden upp mot lappmarksgränsen till kronoallmänning.233 Med tanke på att kronan hade en sådan attityd till böndernas byajord är det inte förvånande att landshövding af Donner hävdade att även lappskattelanden var kronojord. Men vi kan bara föra indicieresonemang kring hans motiv. Det material som möjligen kunde ha gett besked i den frågan begravdes i askan efter Västerbottens länsstyrelse . När vi söker oss till den mest jordnära förklaringsnivån hittar vi en person som kan ha haft en viktig roll i sammanhanget. Det är häradshövding Carl Fredrik Furtenbach. Han var den siste som försökte stå emot länsstyrelsens attacker mot häradsrätten. Det var han som vid tinget i Jokkmokk  krävde att landshövdingen skulle ta tillbaka sitt dekret om att kronolänsmännen skulle sköta inrymningen av lappskatteland. Vid tinget i Arjeplog hotade Furtenbach att dra kronolänsman Hasselhoun inför rätta därför att han inrymt en same på ett skatteland. Men sedan gav Furtenbach upp och började hänvisa frågor om lappskatteland till länsstyrelsen. Av en lycklig tillfällighet är vi tämligen välinformerade om denne Carl Fredrik Furtenbach. Han råkar vara farfarsfar till en av Sveriges  En personlighet 231 För oredan i Västerbotten jordbruksbygd se Westin (red) 1965, s 90 ff, s 253 ff; dens. 1974, s 100 ff, 127 ff 232 Avvittringen fortsatte efter en ny stadga från 1824 och var avslutad omkring 1880. 233 Almquist 1928, s 416 ff; Egerbladh 1987, s 119 ff 234 I Egerbladh 1987, s 128 finns en karta på kronans överloppsmark efter avvittringen.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=