som en utveckling mot allt mer avancerade samhällstyper och försörjningsformer. Då vändes perspektivet. De “primitiva” folken blev ett slags eftersläntrare. De hade stannat kvar på ett lägre utvecklingsstadium medan europeerna fortsatt mot allt mer komplicerad och effektiv samhällsorganisation. Utvecklingen delades efterhand in i olika stadier. Mest inflytande fick en teori som menade att den fortskridit från en jägarkultur, över en nomadkultur till en jordbrukskultur. Nivåerna graderades i “högre” och “lägre”. De kulturer som befann sig på en högre nivå var “starkare” än de på en lägre. Det schemat blev allmängods i samhällsdebatten under -talet. Något decennium in på århundradet framstod det som självklart för svenska politiker att de nomadiserande samerna befann sig på en lägre kulturnivå än de bofasta jordbrukarna. Nomadismen var svagare och kunde inte stå emot den högre jordbrukskulturen när de konkurrerade om samma resurser. Det var en historisk lag att nomaderna successivt skulle trängas undan när jordbruket expanderade.223 Vi vet att idéerna utvecklades i Frankrike och Storbritannien under -talet och att de var väl etablerade i Sverige . Då var de den självklara utgångspunkten när samernas villkor togs upp i en tämligen omfattande riksdagsdebatt.224 Men exakt när och hur dessa idéer spreds i Sverige vet vi inte. Det finns ingen forskning gjord om det. Men tankegodset bör ha lett till slutsatsen att en lågt stående nomadkultur inte skulle ha samma rätt till jorden som den högre stående jordbrukskulturen. På den politiska och rättsliga nivån skedde stora förändringar i Sverige kring sekelskiftet . Den februari har kallats “den mo- 223 Det bör understrykas att sådana idéer var etablerade i Sverige på 1820-talet, troligen ännu tidigare. Alltså långt innan Charles Darwin (född 1809) hade publicerat en rad om utvecklingsläran. För en utförligare genomgång av det kulturhierarkiska tänkandet se Lundmark 2002, s 11 ff och där anförda källor. 224Se Kap. 9 Politisk och rättslig omvälvning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=