bondbyn Storsand av skatteskäl försökte bli förda till lappmarken, men fick avslag.204 I Torne lappmark talades om ett Songamuotka rå mot lappmarken redan i ett brev från Johan III .205 Under - och -talet avkunnade häradsrätten flera domar där bönder fälldes för att ha fiskat “ovanför lappmarks rå”.206 Man kan anta att gränslinjen var tämligen väl etablerad och att den också sammanföll med den lappmarksgräns som kommissionen kunde fastställa utan nämnbara konflikter.207 Nybyggesförordningarna och gav varken jakt- eller fiskerätt åt nybyggarna. Myndigheterna underströk att dessa rättigheter var samernas och att nybyggarna skulle ägna sig åt jordbruk och nötboskapsskötsel. I den mån de ville jaga och fiska fick de försöka komma överens med samerna. Landshövdingen i Västerbotten skriver att nybyggaren inte får “utan lappmannens vilja bruka mera, än vad som han till åker och äng upprödjat och det som skattelappen dessutom i skog och vatten honom tillåter”.208 Detta verkar ha fungerat ganska bra. Tvister mellan samer och nybyggare om jakt och fiske förekommer knappast under -talet och första hälften av -talet. Kustböndernas fiske i Lappmarken drogs däremot ganska ofta inför häradsrätten. Även om landshövdingarna redan under -talet börjat hävda att lappskattelanden var kronojord ifrågasatte de inte samernas överordnade jakt- och fiskerätt. Gabriel Gyllengrip skriver att nybyggare och samer skall försöka samsas om fisket i Lappmarken. Men om “de därom intet kunna åsämjas, kan intet betagas ägaren, nämligen lappmannen dess ägande rättighet, såvida lapplandet intet är övergivet”.209 204Bylund 1956, s 38 205 Brevet tryckt i Fellman 1912, s 84 f 206Se till exempel Dombok Jukkasjärvi 1694 och 1702. Arell 1977, s 132, s 138 207 Av skatteskäl ansökte Pajala socken så sent som 1873 om att bli räknad till Lappmarken. Den fick avslag. Renbetesdelegationen 1913, YK 1766, Vol. 30, RA 208Göthe 1929, s 327 209Dombok. Lycksele 1739. Se även Göthe 1929, s 319 Ingen jakt- och fiskerätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=