att “lapplanden veterligst ännu icke genom någon kunglig förordning voro förklarade för krono”.182 Därmed blev det en fråga om lappskatteland i allmänhet. I förhoppning om att problemet skulle klaras ut en gång för alla sände den därför ärendet till Svea Hovrätt, som ombads utverka nådig förklaring av Kungl. Maj:t. Nu aktualiserades konflikten mellan rättsinstanserna och länsstyrelsen. Även landshövdingeämbetet agerade och skickade en skrivelse till Kungl. Maj:t.183 Där påpekas att nybyggen är krono och att landshövdingen alltid “förordnat om slika nybyggares som själva lapplandets upptagande” och dess bosättning. Då har varken den ene eller andre blivit besvärade av uppbud eller fasta utan fått sitt tillståndsoch frihetsbrev från landshövdingen. Detta är uppenbart osant. Domböckerna överflödar av belägg för att häradsrätten självständigt har beslutat om upptagande och innehav av lappskatteland. Lagmanstingets skrivelse föredrogs i Svea Hovrätt, som hänvisade till några av Kungl. Maj:ts resolutioner på allmogens besvär.184 Där bifaller kronan böndernas krav på att hemman skall bestå som skatte trots att det inte finnas andra bevis än gamla jordeböcker. I resolutionerna står bland annat att de jordar som står införda som skatte i gamla jordeböcker skall “oryggeligen behållas” som skatte. Om det blir någon diskussion om enskilda ägor skall “underrättelse därom sökas” hos kammarkollegium. Så gjorde också Svea hovrätt i en skrivelse. Kollegiet skickade frågan vidare till kammararkivet för att det skulle undersöka vad som stod i jordeböckerna. Nu uppenbarades den avgörande bristen hos de så kallade jordeböcker som gällde för Lappmarken. Om de hade varit upprättade enligt de stadgar som gällde Inget besked 182 Lagmansrättens domböcker 1793, RA. Utslaget tryckt i Prawitz 1967, s 18 f 183 Tryckt i Fellman I 1910, s 181 184 Ärendets gång redovisas utförligt i Prawitz 1967, s 18 f. Hovrättens brev tryckt i a.a., bil. 6. Resolutionerna är utfärdade vid 1723, 1731 och 1739 års riksdag. Se Årstrycket 1723 par. 77, 1731 par. 42 och 1739 par. 48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=