Ett talande exempel på den förvirring som rådde kring lappskattelandens status är det så kallade Haukiniemi-målet -. Processen kring nybygget på lappskattelandet i Kuusamo socken i nuvarande Finland har behandlats utförligt av tidigare forskning.178 Det blev det enda mål om lappskatteland som nådde överordnade myndigheter i huvudstaden. Till tinget stämde några personer in en man som köpt nybygget. De hävdade att de som släktingar till den förre ägaren hade bördsrätt och därmed förköpsrätt. Bördsrätt gällde endast skattejord. Köparen och kronobefallningsmannen ansåg däremot att nybygget låg på kronojord, därför hade bördemännen ingen talan. Häradsrätten ställde sig på bördemännens sida och förklarade att endast de nybyggen som tagits upp på “allmänning, utmark och av lapparna obrukade orter” blev krono. Eftersom Haukiniemi låg på ett lappskatteland var det skatte och bördsrätten gällde. Köparen överklagade till lagmanstinget i Piteå.179 Dit sände häradshövdingen en skrivelse där han utvecklade sin ståndpunkt. Han skriver att lapparnas land till dags dato “gått i arv, i börd, i köp och skifte under inteckning, uppbud och fasta med flera sådana actus juris patronatus [äganderättsliga handlingar], in summa blivit ansedde som skatteägor”. Förhållandena i Kemi lappmark var inte typiska för Lappmarken. Samme häradsdomare beskrev tillståndet i Kemi lappmark i sin inlaga till lagmansrätten. Där framgår att samerna där hade byggt hus och bara flyttade till sina fiskevatten ibland. De levde i allt högre grad som nybyggare och flera av dem hade inga renar alls.181 Men denna skillnad mot Lappmarken i övrigt blev snart betydelselös. Hela frågan fick generell innebörd när lagmansrätten fastslog 178 Holmbäck 1922, s 48 f; Prawitz 1967, s 16 ff; Korpijaakko-Labba 1994, s 453 ff. 179 Lagmanstinget (eller lagmansrätten) var vid denna tid en instans mellan häradsrätt och hovrätt. Efter 1614 behandlade det endast tvistemål som vädjats dit och vissa mindre brottmål. Det avskaffades 1849. 180 Tryckt i Fellman I 1910, s 177-180. Även i Samernas Vita Bok IV:2, 341 ff 181 Tryckt i Fellman I 1910, s 177 ff
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=