tingsrätten” att förordna synemän vid jordtvister. Även detta avvisade häradsrätten och hänsköt frågan till landshövdingen “för korrrektion”. Om landshövdingen svarat vet vi inte. Året därpå gjorde en kronans befallningsman Häggström ett ingripande som häradsrätten korrigerade efter en tid. Han gav en same inrymning för att bruka ett land tillsammans med en änka som inte kunde betala skatten. Men när änkan gifte sig några år senare gick häradsrätten in och beslutade att den inhyste mannen måste lämna skattelandet.170 Under de följande åren försökte fogden ingripa i regleringen av lappskatteland vid ett antal tillfällen. Prawitz har angett några exempel.171 De flesta av dem har inslag av skattevrak, andra kan ha det utan att det framkommer i domboken. Efter intar fogden åter en mer passiv roll och låter häradsrätten bestämma. När nybyggen var inblandade hade kronofogden en starkare ställning. Kronan var alltid part i målet när ärendet berörde kronojord, även när den andra parten representerade skattejord. I Gällivare stämde en same en nybyggare och ville ha tillbaka sin fars lappskatteland. Men tingsmenigheten intygade att fadern hade övergivit landet för mer änår sedan. Det hade sedan brukats under Nattavaara nybygge. Häradsrätten gick med på att nybyggaren behöll landet “emedan släktskap ej har rum eller medför rättighet till återvinnande av kronojordsbesittning”.172 Samen hade inte bevakat sin rätt till skattelandet under års tid. Därför blev det kronojord för gott. Vad en inspektör för lappskolorna hade för åsikt om lappskattelanden är kanske inte så vikigt, men ett förslag till - års riksdag från Carl Solander följs upp av tyngre namn. Skolinspektören anser att lappskattelanden är krono och föreslår att samerna skall få rätt att 170 Dombok. Jokkmokk 1721 171 Se t ex Dombok. Lycksele 1731, Arvidsjaur 1732 och 1733, Arjeplog och Jokkmokk 1733; Prawitz 1967, s 10 ff 172 Dombok. Gällivare 1762. Tryckt i Prawitz 1967. Bil 14 Haukiniemi-målet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=