vintermarknaden så småningom beger sig till fjälls. Under sommaren är de ofta i Norge eller Ryssland. Uppe i fjällen “går deras renmakter om varandra”. Därför kan “den ene eller andra någon proprietet av land icke tillägnas”. Drygt ett och ett halvt år tidigare hade Douglas och Buhre skrivit att det var “högnödigt” med en jordebok och att de var “sinnade” att skattlägga samerna efter landinnehav. Men nu hade både Kungl. Maj:t och kammarkollegium avvisat deras förslag. De fogade sig nu i sina överordnades vilja. Douglas och Buhres skattläggning låg till grund för uppbörden i januari-februari . Den första versionen av deras skattelängd finns i räkenskaperna för Lappmarken.149 Den upptar skattelappens namn och vilken skatt han skall betala. Skattesummorna varierar mellan en och fyra riksdaler silvermynt per skattelapp. För skogssamebyarna finns skatteland angivna, för fjällsamerna bara i mindre utsträckning. Men noteringarna är inte helt konsekventa. Som ett exempel kan nämnas Lule lappmark. Där är skattelanden i skogssamebyarna Jokkmokk och Sjokksjokk namngivna i skattelängden. I Kaitum och Sirkas anges land för de flesta, men i Tuorpon inga alls. För en formellt korrekt jordebok skulle skattläggningen ha genomförts på plats av kronofogde, häradsskrivare, lantmätare och två nämndemän. Skattelanden skulle ha varit uppmätta, kartlagda och mantalssatta. Landens jordnatur (skatte, krono eller frälse) skulle ha funnits inskriven. Något sådant hade inte skett. Douglas och Buhre hade bara rest från Ume lappmark till Kemi lappmark under högst två månader i januari och februari . De hade inte hunnit genomföra någon inspektion av alla enskilda skatteland. Vid den årstiden hade de dessutom inte kunnat avgöra vilka resurser det fanns i form av renbete, fiskevatten m.m. Skattelängderna blir jordebok 149 Länsräkenskaper Lappmarken 1695. Verifikationer, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=