markollegium september .145 Douglas och Buhre hade inte kunnat få något besked om lappskattens “fundament” av vare sig de tillfrågade eller av “gamla handlingar”. De ändringar som skett syntes “hava uppkommit av uppbördsmännens och arrendatorernas egenvillighet”. Detta kunde man inte undvika så länge det inte fanns någon jordebok för Lappmarken. Douglas och Buhre menar nu att det var “högnödigt” att man lade något slags ny grund för skatten i Lappmarken. De var benägna (“sinnade”) att “så mycket som görligt ta grunden till skattläggningen av den mark, som var och en lapp hava till renbete, fiskeri och djurfång, därefter lappen kan påtaga sig något visst i penningar”. Det här är enda gången som representanter för kronan föreslår att man skall börja basera skatten på lappskattelanden. Kammarkollegiet svarar med en skrivelse till Kungl. Maj:t, som skickar den vidare i eget namn till Douglas och Buhre.146 Kollegiet/Kungl. Maj:t menar att det vore bra om man kunde basera skatten på den mark som varje same disponerar, men dessvärre går det inte. Att mäta upp markerna och fördela dem mellan samerna vore en omöjlig uppgift. Det skulle kräva stora insatser av lantmätare. På grund av detta och därför att utredarna ännu inte ens besökt Lappmarken avvisar kollegiet bestämt deras förslag. De borde inte heller ägna sig åt att fråga ut folk på orten om vad man skall ha som skattegrund. I stället skulle de ägna sig åt att ta reda på varför skatten blivit förändrad. Det gäller alltså än en gång kammarkollegiets största bekymmer, det halva mantalet i skattelängderna. 145 Landshövdingars skrivelser till Kungl. Maj:t. Västerbottens län. odat. 1693, RA. Tryckt i Fellman IV1915, s 266 ff 146 Kammarkollegi underdåniga utlåtande…11/9 1693. Tryckt i Fellman IV1915, s 268 ff. Kungl. Maj:t till kammarkollegium 16/9 1693. Tryckt i Fellman IV1915, s 272. Till landzhöffding Gref Douglas… (från Kungl. Maj:t) 16/9 1693. Tryckt i Fellman IV 1915, s 272 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=