var inte upprättad enligt de normer som gällde för ägobeskrivningar i jordebokssyfte. Detta var den enda kartläggning som genomfördes i jordebokssyfte. Dessutom gjordes förfrågningar om fiskevatten på en del häradsting i andra lappmarker, men någon regelrätt jordebok blev aldrig färdig.114 Att Graan försökte genomföra en kartläggning av lappskattelanden tyder på att han ansåg att de var skattejord. Han bör också ha fått gehör för denna åsikt hos sina överordnade, eftersom de anslog medel till Geddas och Holms expedition. Graan skrev ett memorial om nybyggena i Lappmarken . Dokumentet existerar bara i en avskrift som har blivit ifrågasatt som historisk källa. Gustaf Göthe hävdade att han sett originalbrevet och gjort utdrag ur det på Riksarkivet eller . Sedan dess har det inte kunnat återfinnas där.115 Avskriften finns i Uppsala universitetsbibliotek.116 Den är utförd under senare delen av -talet, bunden i ett pappband i kvartoformat och har sidor. Den är odaterad, saknar underskrift och har rubriken “Memorial till K. M:t om nybyggen o. Ecclesiastik-verket i Lappmarken”. I avskriften hänvisas till en relation om lappmarken som “jag” inlade hos Kungl. Maj:t . Det är utan tvekan en hänvisning till ett brev som Graan skrivit. Där finns också hänvisning till “av mig anbefallt” arbete med att upprätta en karta över Umeå lappmark. Även i övrigt tyder allt på att det är en autentisk avskrift av en skrivelse från Graan. Avskriften har också ifrågasatts på grund av att “tonen och stilen avviker i hög grad från den i Graans tidigare uttalanden”.117 Argumentet utgår från att Graan aldrig kunde anamma nya idéer. Men Graan kräver ägohandlingar 114 Om förfrågningar vid ting se Korpijaakko-Labba 1994, s 383 115 Göthe 1929, s 191 116 Handskriftsavdelningen S 169. Tryckt i Prawitz 1966, Bil. 1; Samernas Vita Bok 1979, IV:2, s 322 ff 117 Korpijaakko-Labba 1994, s 384
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=