ägna sig åt sin föreskrivna syssla och inte skapa oordning genom att tränga in i andras näringsfång. Nu föreslog Graan att “svenskt folk” skulle få flytta in i Lappmarken och ägna sig åt lantmannanäringar. Det skulle öka befolkningen och förbättra möjligheterna för malmtransporter. Men en nyordning med “svenskt folk” i Lappmarken krävde att landet delades upp enligt gällande regler och förordningar. Då var det “alldeles nödig” att upprätta en jordebok över Lappmarkerna, “vilket ännu aldrig under någon konung eller regering skett är”, skriver Graan. Visserligen fanns längder på skattelapparnas namn inlevererade till kammarkollegiet “men aldrig någon förteckning på lapparnas land och vatten är fattad”. Så länge inte “var och ens lapps ägor avmäts, så kan man inte heller veta, vilka orter som kan vara tjänliga att besätta med svenskt folk”. Jordeboken borde ha någorlunda likhet med jordeböckerna på andra håll i Sverige. Graans förslag om att “svenskt folk” skulle flytta till Lappmarken fick tämligen snabbt gehör hos höga vederbörande. Kammarkollegiet godkände planen på kartläggning och jordebok. Kungl. Maj:t instämde och vidarebefordrade beslutet till Graan, bergskollegiet och kammarkollegiet. Tillsammans med dessa myndigheter skulle landshövdingen förbereda inflyttningen.110 Graan bestämde sig snabbt för att börja mäta upp och kartlägga lappskattelanden. I det syftet utfärdade han en instruktion för lantmätaren Jonas Gedda och notarien Lars Olofsson Holm. Han understryker att de måste gå försiktigt fram och betona att samerna inte skall trängas “i sin skäliga rättighet”.111 Samerna skulle också få ersättning om de pekade ut lämpliga platser för nybyggen. 110 Kammarkollegiets resolution 13/2 1671 i Sandbergska samlingen Y Y 2407-08, RA; Brevet från Kungl. Maj:t i Riksregistraturet 28/2 1671. RA 111 Instruktionen av 9/5 1671 i Topographica. Lappmarken 575-76, RA Karta och beskrivning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=