Många av dem som tagits ut som så kallade hållappar under Nasafjäll i Pite lappmark flydde till andra lappmarker eller till Norge. För att få samerna att stanna tillgrep de som skötte gruvdriften allt hårdare metoder. Det ledde bara till att ännu fler flydde. Gruvdriften upphörde när danska soldater brände ner anläggningen i Nasafjäll . Kronan hade redan hittat ett nytt silverstreck på fjället Kedkevaare nordväst om Jokkmokk. Efter en inspektionbestämde man sig för att ta upp driften där och samerna skulle åter bli tvungna att sköta transporterna. En stor del av dem flydde då från Lule lappmark. I Västerbotten var kronans högste representant landshövdingen. Den posten hade Johan Graan från . Han hade en gedigen juridisk utbildning, med bland annat en doktorsgrad från universitetet i Leiden i Holland. Han hade också tjänstgjort i Svea hovrätt. Under hela -talet skriver Graan till Kungl. Maj:t om sina försök att finna lösningar på transportproblemet.103 Han prövar olika alternativ. Dels vill han befria samer med skatteland från körslorna och reservera uppgiften för landlösa samer, dels vill han förhindra rymningarna genom förbud och inskränkningar i samernas rörelsefrihet.104 Graan hade svårt att få gehör för sina förslag hos kronan. Därför prövar han något nytt , nämligen att förbättra transportväsendet genom att öka befolkningen i Lappmarken. Men då måste fler familjer 103 Översiktligt se Göthe 1929, s 131 ff; Westin 1974, Del III, s 37 ff; Korpijaakko-Labba 1994, s 368 ff 104 Framför allt äldre författare menade att Graans politik motiverades samhörighet med samerna på grund av att han skulle ha haft ett samiskt ursprung. Hela denna fråga måste granskas på nytt utifrån vår tids definitioner av etnisk tillhörighet. Det faller utanför ramen för det här arbetet. Men det bör påpekas att inte heller de uppgifter som brukar anges om Graans samiska ursprung tyder på att han skulle ha identifierat sig med dem. Hans mor var inte same. Hans far påstås ha fötts i en samefamilj, men skall ha uppfostrats av en präst i Piteå från tre års ålder. Det finns inga belägg för att fadern skulle ha visat något intresse för det samiska därefter. Johan Graan skrev 1667 att kronan snarast skall utge ett direktiv som förbjuder samer att lämna Lappmarken. I en skrivelse från 1670 kallar han dem "ett barbariskt folk". Det tyder knappast på att han själv skulle ha betraktat sig som same. För stora skatteland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=