domstol dit kronan hänvisade tvistiga frågor. I sådana fall anlitade kollegiet inte sällan sin filial kammararkivet där gamla handlingar fanns samlade. Den högsta myndigheten var Kungl. Maj:t, som bestod av kungen eller drottningen och/eller ett antal höga ämbetsmän. Under senare delen av-talet var skatten i princip lika för alla. Den utgick från individen/familjen, som kallades för en skattelapp. Skatten kallades lappskatt. Skattelängderna hade länge ordet “mantalet” i rubriken. I den odlade bygden ändrade begreppet mantal innebörd från mitten av -talet till början av -talet. Från att ha betecknat en skattebonde övergick det till att ange den brukade jordens potentiella avkastning, främst dess omfång. Mantalet kunde då variera, något som uttrycktes i bråktal (/, /, /etc). Skatten togs sedan ut i förhållande till mantalsbråket. Den nya betydelsen av begreppet mantal infördes vid olika tidpunkter i olika delar av Sverige.73 Den resursfördelning som beslutades av lappbyn fick genomslag i skattelängderna under åren -. Då anges ett antal namngivna “fisketräsk” och de samer som betalade skatt för “de träsk som de bruka vart år”. Fogdarna måste ha fått muntliga uppgifter om fiskevattnen. Att de skulle ha rest runt och kontrollerat vem som fiskade var är orimligt, eftersom de besökte Lappmarken mitt i vintern. Fiskskatten blev sedan en enhetlig schablon och utgick i samma mängd torrfisk för varje skattande i respektive lappby.74 År tog Karl IX landvägen hem till Stockholm sedan han besökt svenska armén i Livland under det pågående kriget mot Polen.75 I Lövånger i Västerbotten utfärdade hanmars en ny skatteordning. Vi vet inte varför han lade om skatten just då, men arméns försörjning hade sysselsatt hans tankar under vägen genom Finland. Läget Ny skatteordning 73 Thulin 1890, särskilt s 41 74 Lundmark 1982, Kap 7. 75 Hertigen antog inte kungatiteln förrän 1604, men har var i realiteten regent från 1599. För enkelhetens skull använder jag kungatiteln för hela den tid han var regent.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=