andra. () Häradsrätten upphävde en inrymning från eftersom den som då fått landet var “alldeles avsigkommen”. En annan same med många renar behövde det och fick det. () En same med många renar gjorde anspråk på ett land som brukades av fyra andra. Han fick ensamrätt eftersom två av brukarna inte hade rätt till landet, en var utfattig och den fjärde hade ett annat land som räckte för hans renar. () Två samer förbjöds begagna ett skatteland tillsammans med en stor renägare eftersom han behövde hela landet själv. ()61 Denna behovsprövning har flera forskare tolkat som ett bevis för att samerna inte hade någon verklig skattemannarätt till sina land.62 Andra har menat att behovsprövningen vuxit fram parallellt med uppfattningen att lappskattelanden var kronans egendom, men utan att den ena varit orsak till den andra.63 Behovsprincipen skulle även i det fallet ha försvagat lappskattelandens status som skattejord.64 Men liknande åtgärder förekom även i den odlade bygden utan att skattemannarätten ifrågasattes. Det gällde särskilt Norrland. Omfördelning av skattejord enligt behovsprincipen kunde föras ända upp till Svea Hovrätt.65 Behovsprincipen blir vanligare i Lappmarkens domböcker under senare delen av-talet. Det kan finnas flera anledningar och det kan inte uteslutas att det speglar en förändring av rättspraxis. Men det kan också handla om vad häradsrätten ansåg sig behöva registrera i domboken. I kodicillen markerades särskilt att häradsrätten skulle ta hänsyn till så kallad lapprätt och “lapparnas sedvänjor”. Domstolarna i lappmarken kan ha sett det som mer angeläget att Flera förklaringar 61 Belägg ur domböckerna för Jokkmokk respektive år. Korta referat i Hultblad 1968, s 369, 370, 375 (2 st.), 387, 397, 422 62 Se Hultblad 1968, s 84 63 Prawitz 1967, s 19 ff 64 Kvist 1985. Uppsats 4, s 32. Se även Hultblad 1968, s 90 65 Ågren 1997, s 188, s 319 (not 66)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=