de flesta exemplen hämtade från Lule lappmark. Anledningen är att det finns mycket tidigare forskning att bygga på. Jag har själv skrivit om Lule lappmark fram till mitten av-talet, Roger Kvist har undersökt perioden cirka -. Filip Hultblad har behandlat hela perioden från -talet fram till början av -talet. Skattelanden har fått en viss uppmärksamhet under senare år, särskilt efter Skattefjällsmålet. I diskussionen om samernas landrättigheter har en huvudfråga varit om lappskattelanden var skattejord eller kronojord före . Om de var skattejord skulle det ha inneburit en rätt till jorden som består även i vår tid, menar somliga. De anser att den rätten olagligt togs ifrån samerna. Därför borde samerna ha starkare rätt till sina områden i dag. Om skattelanden däremot var kronojord skulle samerna aldrig haft starkare rätt till marken än de har för närvarande, menar andra. I den här boken skall jag reda ut hur domstolarna och statsmakten uppfattade lappskattelanden under äldre tid. Hur dessa historiska förhållanden påverkar samernas rätt till sina marker i dag är inte min sak att avgöra. Det är en uppgift för lagstiftarna och rättsväsendet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=