RSK 8

Lappskattelandens registrerade historia sträcker sig över närmare  år. Under en så lång period hann mycket hända och många förhållanden förändras. Om man enbart ser till myndigheternas åtgärder kan man räkna upp åtminstone sju anledningar till att lappskattelanden började betraktas som kronojord. ) De blev aldrig formellt skattlagda som jordegendomar. ) Kronan upprättade aldrig någon formellt riktig jordebok över dem. ) Landshövdingarna började hävda att de var kronojord från slutet av -talet. ) Häradsrätten utmanövrerades från hanteringen av lappskatteland omkring år . ) Länsstyrelserna införde tämligen godtyckliga villkor för inrymningarna under -talet. ) Länsstyrelserna slutade utfärda inrymningar  (Norrbotten) och (Västerbotten). ) Den särskilda lappskatten avskaffades . Allt detta har behandlats tidigare i boken. Men att bara se till de administrativa åtgärderna ger ett alltför begränsat perspektiv. Lappskatteland avvecklades även av andra orsaker. Ofta har processen beskrivits som att en nybyggare inrymdes på lappskattelandet, samen förlorade allt mer av det land han skattade för och blev så småningom helt utträngd från landet. Sådant förekom, särskilt under -  Inte bara myndighetsingrepp         

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=