skatteland. Det uteslöt inte att lappbyn själv fördelade betesområden och flyttvägar bland sina medlemmar. Men det var inga lappskatteland i myndigheternas ögon. I Västerbotten fortsatte länsstyrelsen att inrymma samer på lappskatteland. Den utredning som föregick års renbeteslag föreslog att alla lappskatteland skulle avskaffas. Det var också riksdagens avsikt. Men års lag formulerades så otydligt angående lappskattelanden att det inte klart framgick om de skulle avskaffas eller inte. I myndigheternas ögon fanns lappskattelanden kvar enbart i Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten samt i hela Västerbotten i mitten av- talet. De nytillsatta lappfogdarna hävdadedet utbrutit kaos i renskötseln i de områden där lappskattelanden varit i funktion när års lag trädde i kraft. Denna fråga togs också upp i riksdagen. För att motverka oreda i renskötseln togs det in en paragraf om byordningar i års renbeteslag. Enligt lagen skulle samerna ge förslag på hur renskötseln skulle utövas inom byn, sedan skulle lappfogden och kronofogden yttra sig och länsstyrelsen fastställa byordningen. Det fanns också möjlighet att utdöma böter för överträdelser av byordningen. Från-talets sista år och en tid framöver utformade lappfogden i Västerbotten byordningar i samråd med samerna. Lappskattelanden återupprättades och infördes med namn och innehavare i byordningarna. Renskötseln blev bättre ordnad och många av klagomålen från de bofasta upphörde. Men den administrativa ordning som gällde för lappskattelanden i Västerbotten var omöjlig att tillkämpa på sikt. I skattelängderna infördes bara de som hade inrymning på sitt skatteland och länsstyrelsen gjorde inga inrymningar efter . Skattelängderna blev inaktuella och samer började klaga. Lappfogden konstateradeatt över hälften av dem som stod i längden för lappskatt antingen var döda eller . Omvandlingens tid (-)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=