) Ointressets tid (till cirka), ) Otvetydighetens tid (-), ) Obeslutsamhetens tid (-), ) Oenighetens tid (-), ) Oredans tid (-) och ) Omvandlingens tid (-). Forskningen är i stort sett enig om hur det ursprungliga samiska samhället var organiserat. Det brukar betecknas som siida-samhället. Den samiska byn styrdes av en församling som har kallats byarätt. Den övervakade siidans område. För att man skulle få slå sig ner där fordrades byarättens godkännande. Den politiska organisationen grundades på hushållet. Huvudnäringarna var jakt, fiske samt insamling av växter och bär. Dessutom bedrevs handel med främst pälsverk och torrfisk. En familj hade bara ett fåtal tamrenar. Den förflyttade sig mellan olika resursområden under året. Vilken familj som skulle disponera ett särskilt landområde eller fiskevatten under en viss säsong bestämdes av byarätten. I regel utnyttjade en familj - eller mindre släktgrupp - skilda områden under skilda årstider. I praktiken förflyttade sig en familjegrupp mellan samma marker och fiskevatten år efter år och rättigheterna kunde överföras från en generation till nästa. Men om det inträffade avsevärda förändringar i gruppstorleken kunde byarätten bestämma att områden skulle överföras från en krympande till en växande grupp. Vid mitten av-talet införde Gustav Vasa ett nytt beskattningssystem med tillresande statliga fogdar i Lappmarken. Fogdarna fick också köpa in pälsverk för kronans räkning samt upprätta skattelängder familj för familj. De skulle också “hjälpa dessa lappar till lag och rättvisa”. Av det bevarade källmaterialet framgår bara att fogdarna bötfällt samer för mindre förseelser. Äldre tiders lappbyar samlades på en viss plats under vintern för att upprätthålla det sociala och politiska systemet samt för att idka handel med tillresande köpmän. Dit kom också kronans uppbördsmän. Skatten var inte särskilt betungande. I normalfallet skattade en samefamilj ett mårdskinn eller ekorrskinn samt - kilo torkad fisk . Ointressets tid (till cirka )
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=