Den statliga utredning som föregick års renbeteslag konstaterade att lappskattelanden i stort sett endast fanns kvar i Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten samt i hela Västerbotten. Det är troligen tillförlitliga uppgifter. Riksdagen ansåg att den avskaffade lappskattelanden i års lag. Det skedde utan debatt. Men formuleringen i lagen blev så tvetydig att det inte klart framgick om lappskattelanden skulle försvinna eller inte. När de nytillsatta lappfogdarna några år senare fick yttra sig om tillståndet i renskötseln föreslog samtliga att lappskattelanden skulle få vara kvar och snarast få en förstärkt ställning. Där lappskattelanden hade varit i funktionhade det utbrutit kaos i renskötseln. För att motverka detta togs det in en paragraf om byordningar i års renbeteslag. Enligt lagen skulle samerna ge förslag på hur renskötseln skulle utövas inom byn, sedan skulle lappfogden och kronofogden yttra sig och länsstyrelsen fastställa byordningen. Det fanns också möjlighet att utdöma böter för överträdelser av byordningen. Från-talets sista år och en tid framöver utformade lappfogdarna byordningar. Lappskattelanden i Västerbotten återupprättades och infördes med namn och innehavare i byordningarna. Renskötseln blev åter ordnad och många av klagomålen från de bofasta upphörde. Den administrativa ordning som gällde för lappskattelanden i Västerbotten var omöjlig att tillkämpa på sikt. I skattelängderna infördes bara de som hade inrymning på sitt skatteland och länsstyrelsen gjorde inga inrymningar efter . Skattelängderna blev inaktuella och samer började klaga. Lappfogden konstaterade att över hälften av dem som stod i längden för lappskatt antingen var döda eller hade upphört med renskötseln. Denna omöjliga administrativa situation ledde till att lappskatten avskaffades . Lappskattelanden försvann därmed ur det officiella källmaterialet. Slutsatser
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=