Liberalen Adolf Hedin lämnadein en riksdagsmotion om ett “upphjälpande av Jemtlands läns lappbefolknings nödställda belägenhet”.404 Han fick inte gehör för sina förslag, men motionen inledde en två decennier lång period av aktivitet kring samefrågor i riksdag och regering. Huvudämnet blev samernas vinterbetesrätt i Jämtland-Härjedalen.405 Där fanns ett starkt motstånd mot en sedvanerätt av den typ som samerna i Norr- och Västerbotten hade fått i avvittringsstadgan . Andra frågor som stod i förgrunden var under vilken tid samerna skulle få vistas på vinterbetesmarkerna med sina renar samt eventuella skadestånd när renarna trampade ned höhässjor. De gällde hela renskötselområdet. Lappskattelanden fick inte särskilt stor uppmärksamhet i debatten och lagstiftningen-, men de levde kvar i vissa områden och togs upp i flera sammanhang. Vid det laget var alla i beslutande ställning överens om att lappskattelanden var upplåtelser på kronomark och diskussionerna kring dem blev enbart en fråga om hur renskötseln skulle organiseras. Lappskattelanden lever kvar 404Riksdagen 1878. Motion AK nr 160. 405 Frågan behandlas i Thomasson 2002.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=