Gränsen ändrades en del gentemot det tidigare förslaget och sedan det granskats av vederbörande myndigheter fastslog Kungl. Maj:t den definitiva odlingsgränsenjuni . Den kom nu att löpa nedanför den provisoriska i Dorotea och Vilhelmina, men ovanför den i Stensele och Sorsele.358 Diskussionerna om den fasta jordbruksbebyggelsen ovanför odlingsgränsen genomgick många faser. I den skrivelse som Kungl. Maj:t utfärdade efter riksdagsbeslutet om provisorisk odlingsgräns står att länsstyrelserna inte fick bevilja några nya nybyggen ovanför gränslinjen “tills vidare och till dess avvittring skett”.359 Men då visste ännu ingen var gränslinjen skulle gå, den provisoriska kom fyra år senare, den definitiva först . Det började med att de nybyggen som anlagts före diskuterades i en serie skrivelser mellan olika myndigheter åren -.360 Dessa nybyggen hade tagits upp i laga ordning. Kungl. Maj:t beslutade att de skulle få bli kvar och avvittras.361 Nästa kategori blev de så kallade odlingslägenheterna eller skogstorpen. Kungl. Maj:t tillät sådana på kronoparker i Norrbottens län i en skrivelse .362 De skulle vara “gagneliga för vård och bevakning av kronans skogsmark”. Men man glömde att infoga att inga upplåtelser fickgöras ovanför odlingsgränsen. Liknande stadgar utfärdades för Västerbotten och.363 Även där försummade man att undanta området ovanför odlingsgränsen. Det utnyttjades av domänstyrelsen som fram till anlade skogstorp ovan odlingsgränsen i Västerbottenoch i Norrbotten. Upplåtelserna gjordes ofta på eget Nybyggen ovan odlingsgränsen 358 En karta som anger den definitiva gränsen i förhållande till den provisoriska, till alla förslag, gränsen för avvittringen etc. finns i Stenman 1983. Bil 12. 359 Kungl. Brevet 13 december 1867…, tryckt i van der Hagen 1872, s 63 360 Inläggen finns refererade i Prawitz 1967, “Odlingsgränsen”, s 66 ff. Se även Prawitz 1970 om upplåtelser ovan odlingsgränsen i allmänhet. 361 Kungl. Maj:ts skrivelse 18/11 1892 362SFS 1891:29 363 SFS 1904:21, SFS 1909:69
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=