RSK 8

-talet. I Norrbotten påbörjades avvittringen i Arvidsjaur och avslutades i Enontekis (Karesuando) . Avvittringen krävde en skattläggning av nybyggena, som dittills bara hade varit provisoriskt skattlagda. Därför måste riksdagen behandla frågan. Förutom skattläggningen tog regeringens proposition  främst upp två frågor: skogens framtida bestånd och samernas renbetesrätt. Propositionen inleddes med att samerna rättigheter betonades i en historisk återblick.333 Redan på -talet hade kungliga förordningar fastslagit att samerna skulle få “bliva vid sina land och fiskevatten” och odlingen hade hänvisats till den jordmån “varav lapparna efter sin näringsart ingen nytta eller fördel sig kunde göra”. Kungliga förordningar från början av-talet om att nybyggare måste ha sitt hö i lador eller inhägna hässjorna förutsatte också att samerna hade rätt att begagna de marker som omgav nybyggena. Om skogen skövlades skulle samernas existensmöjligheter försvinna. Kronan kunde dessutom inte ge bort något som den inte hade oinskränkt äganderätt till. Samernas urgamla rätt fick inte kränkas, menade civilministern. Den friare privata dispositionsrätten till skog hade inte “yttrat sig i ökad omtanke för skogens förkovran eller bibehållande”. Tvärtom hade den på många håll blivit förödd. Dessutom var det nödvändigt att bevara skogen i Lappmarken som en “stormkappa” för att skydda jordbruket för de isande fjällvindarna.334 I sin föredragning underströk civilministern också att staten inte kunde ge nybyggarna en större rätt till skogen än den själv hade. Kronan måste också foga sig i den rätt som av gammalt tillkom samerna. Kungl. Maj:t föreslog att avvittringsstadgan skulle innehålla en föreskrift om att nybyggare hade en begränsad dispositionsrätt till den  333 Riksdagen 1873. Proposition nr 4. (Se även Konseljakter, Civildepartementet. E1. Vol 1171, RA) Den fortsatta behandlingen av ärendet i utskottsbetänkande saml. 7, nr 11, debatter i FK I, s 59 ff, 432 ff; AK II, s 216 ff, s 245 ff. Riksdagens skrivelse nr 9. 334 Argumentet om “stormkappa” återkom ofta i debatten. Det ansågs vara vetenskapligt bevisat att jordbruket i övre Norrlands inland och kanske ända nere vid kusten skulle gå under om det inte skyddades mot fjällvindarna av ett skogsbälte.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=