av häradsrätten. Ordet inrymning och dess synonymer betydde rent allmänt att en myndighet satte någon i besittning av något (oftast jord).2 Ordet i sig anger inte vilka rättigheter innehavaren fick, det beror på vilken myndighet som utfärdade inrymningen och på vilka villkor det skedde. Det innebar bland annat att en inrymning på ett lappskatteland utfärdad av häradsrätten på -talet gav en betydligt starkare rätt än en inrymning utfärdad av länsstyrelsen på - talet. Vid mitten av -talet betraktade både häradsrätter och länsmyndigheter landen som skattejord. Mot slutet av-talet började landshövdingeämbetet hävda att de var upplåtelser på kronans mark, men häradsrätten fortsatte att behandla lappskattelanden som skatttejord under hela -talet, ofta i konflikt med länsstyrelsen. Trots att häradsrätten protesterade blev den utmanövrerad från hanteringen av lappskatteland omkring sekelskiftet . Sedan blev myndigheter och lagstiftare allt mer övertygade om att skattelanden aldrig varit annat än tillfälliga upplåtelser på kronojord. I renbeteslagen stadgades att lappbyarnas områden skulle brukas kollektivt. Lappskattelanden kom dock att leva kvar som beskattningsenhet ytterligare några decennier i Västerbotten. I samband med förhandlingarna om de svenska samernas renbetesrättigheter i Norge efter unionsupplösningen gjordes flera historiska utredningar. En av utredarna var professor K B Wiklund, som samlade in ett stort material med avskrifter av uppgifter om lappskatteland ur domböckerna.3 Han överlämnade så småningom kopiorna till juristen Åke Holmbäck och initierade en statlig utredning om lappskattelandens ställning i svensk fastighetsrätt. Holmbäcks “Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling” (SOU:) blev under lång tid utgångspunkt för diskus- 2 Enligt Svenska Akademiens ordbok, Band 12 (1933) betyder inrymning “åtgärd genom vilken vederbörande myndighet sätter någon i besittning av något (i allmänhet en fastighet), därigenom tillerkännande denne äganderätt eller längre eller kortare tids besittningsrätt”. 3 Riksarkivets kopiesamling I, vol. 519-526, RA
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=