RSK 8

Lappskattelanden i forskning och domstolar Från mitten av -talet och till början av -talet förekom lappskatteland i domstolsprotokoll och myndigheters skrivelser angående Lappmarken.1 En samefamilj eller mindre släktgrupp hade ensamrätt till resurserna på lappskattelandet. Ungefär en kvadratmil var ingen ovanlig storlek. Som mest fanns flera hundra lappskatteland i den svenska och finska Lappmarken. Skogssamerna hade i regel bara ett lappskatteland där de vistades huvuddelen av året, men de kunde också vinterbeta sina renar i kustlandet. Fjällsamer hade skatteland för renarnas sommar- och vår/ höstbete. För vinterbetet hyrde de i regel in sig på någon skogssames land eller utnyttjade betesmarker utanför Lappmarken. Inom lappbyarnas områden fanns dessutom allmänningsland där renbetet var fritt för alla. Fram till cirka år  bekräftades innehavarens rätt till lappskattelanden genom så kallad inrymning (eller immission eller införsel)  1 Här används den terminologi som tillhörde den tid som skildras. Med Lappmarken avsågs (i princip) det område som i dag kallas svenska och finska Lappland. Lappmarken var förvirrande nog uppdelad i lappmarker, till exempel Lule lappmark, Torne lappmark etc. För hela området används stor begynnelsebokstav i ordet Lappmarken. Det gamla Västerbottens län delades i Väster- och Norrbottens län 1810.        

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=