Det hände att “svenskar” kom över lappskatteland genom äktenskap. Då anlade de ofta nybyggen på dem.271 Men det förekom också att mer prominenta personer som inte var samer kunde köpa lappskatteland. En av dem var den tidigare nämnde häradshövdingen Carl Fredrik Furtenbach. Han köpte lappskattelandet Kilsejaur i Arvidsjaur av en same. Han fick inrymning på landet av länsstyrelsen. I februari lämnade han in en skrivelse till häradsrätten och klagade över att både samer och nybyggare gjort intrång på lappskattelandet med tjuvfiske, fågelgiller, djurfänge och tjuvskytte. Efter hans död skall landet ha övergått till en same i mitten av -talet.272 Även kyrkoherde Nils Sundelin i Arjeplog fick inrymning på ett lappskatteland. Detta skedde trots att samerna protesterade, men länsstyrelsen motiverade sitt beslut med att han behövde landet för sina renar. Dock måste han skiljas från landet “när han ej för ägande renboskap därav är i behov”.273 Brukspatron Samuel Hermelin fick också köpa lappskatteland. Han hade fått frälserätt för att briva bruksverksamhet i Lule lappmark.274 Han köpte då in några lappskatteland för att besätta dem med nybyggare som skulle sköta transporter. Projektet fallerade redan efter några år. När en bonde från Råneå försökte köpa ett lappskatteland satte länsstyrelsen stopp för affären. I Gällivare sålde en same lappskattelandet Säivis till en Christian Nilsson i Råneå socken för nio riksdaler. Häradsrätten krävde att Nilsson skulle söka bekräftelse på innehavet hos länsstyrelsen.275 Men Nilsson fick ingen sådan bekräftelse. En resolution från länsstyrelsen föreskrev att landet skulle uppbjudas på tinget till någon same som ville betala skatten för det. 271 Bylund 1954, s 213 272 Furtenbach 1976, s 111, 130; Bylund 1954, s 214 273 Bylund 1954, s 214 274 Hultblad 1968, s 172 ff 275 Dombok. Gällivare 1808
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=