RSK 8

hemman, krononybyggen, ecklesiastika boställen, sågkvarnar etc. Lappskattelanden kallas renbetesland och anges med tillägget “krono” (År  är de  i Åsele,  i Lycksele och  i Arvidsjaur och Arjeplog.) Dessutom tillkommer “kronoparker och allmänningar som tillhöra kronan, oavmätta av flera  ende tunnlands rymd”. För norra lappmarkerna innehåller inte redovisningarna någon uppgift om antalet renbetesland.267 Tidigare hade det funnits ett tämligen starkt inslag av arvsrätt i fördelningen av lappskatteland, även om det förekom undantag på grund av behovsprövning enligt samisk sedvanerätt. Häradsrätten i Jokkmokk gjorde ett försök att återinföra den gamla ordningen. Den hänvisar till “landsrätten”, d v s lokala rättssedvänjor, och menar att en same borde få en tredjedel av ett skatteland efter sin svärfar på den grunden. Men beslutet skulle i vanlig ordning ligga hos länsstyrelsen.268 Därifrån kom ett bestämt avslag. Landshövdingen skriver att “renbetesland inom lappmarken i allmänhet icke äro att anse som någon enskilds uteslutande tillhörighet eller såsom sådan egendom, som i grund av arvsskap eller efter avhandlingar enskilda personer emellan kunna med äganderätt förvärvas...”.269 Det förefaller som både kronan och häradsrätten försökte inskränka affärer i lappskatteland, men tillämpningen verkar inte vara konsekvent. Petrus Læstadius skriver på -talet att sådana affärer var förbjudna, men att de förekom ändå.270 I princip skulle lappskatteland reserveras för renskötsel, men som vi sett tog även samerna upp nybyggen på dem samtidigt som de fortsatte att betala lappskatt. I de fallen smälte kategorierna samman och kan redovisas som antingen det ena eller andra.  Arvsrätten avvisas 267 Kronofogden. Norrbottens läns norra lappmarksfögderi. Vol 2. HLA. Mikrofiche S 09639 268Dombok. Jokkmokk 1824 269Tryckt i Holmbäck a.a., s 83. 270 Læstadius 1833, s 322

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=