rätten länsstyrelsen att byamännen i Sörkaitum bestämt att böter skall utgå av den som vistades på ett visst gemensamt betesland före ett visst datum.261 Det hände också att samerna var överens med länsstyrelsen. Den gjordevissa omfördelningar av lappskatteland i Lycksele på grund av förändringar i reninnehav och förmåga att betala skatten. Häradsrätten antecknade att alla förklarade sig vara nöjda.262 I Arvidsjaur hade en same vädjat direkt till landshövdingen om att få behålla ett omstritt land . Häradsrätten fick ärendet på remiss “för undersökning”. Skrivelsen upplästes och tolkades till samiska. Menigheten sade att samen kunde behålla landet. Häradsrätten instämde, men tillade att saken “dock ankom” på länsstyrelsen.263 Nästa steg blev att häradsrätten började infoga en passus om att lappskattelanden var krono. I Jokkmokk tvistade två samer om ett skatteland . Häradsrätten ville skjuta upp avgörandet till nästa ting, men menade att det stod parterna fritt att under tiden vända sig till landshövdingen angående “landet Skedna, såsom en Kronan tillhörig mark”.264 Angående en tvist om två skatteland i Sirkas beslutade häradsrätten “att parterna i detta kronojord rörande mål må deras talan […] hos Kungl Maj:ts befallningshavande vidare utföra och dess utslag avvakta”.265 Övergången till att beteckna lappskattelanden som kronojord kan också beläggas i kronofogdens handlingar från slutet av-talet och framåt. 266 Där finns en sammanställning av hemman inom olika kategorier för Västerbottens lappmark samt Arvidsjaur och Arjeplog i Norrbotten åren , , , och . Förmodligen har de kommit till för att bilda underlag för landshövdingarnas femårsberättelser om länens tillstånd. Fogden uppger mantal för krono- 261 Dombok. Gällivare 1800 262Dombok. Lycksele 1802 263 Dombok. Arvidsjaur 1808 264Dombok. Jokkmokk 1806 265 Dombok. Jokkmokk 1808 266Kronofogden. Lappmarksfögderiet. F IXa 1-4. HLA. Mikrofiche S 09634
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=