Det går inte att fastställa en exakt tidpunkt då länsstyrelsen tar makten över lappskattelanden. Såvitt man kan se i de bevarade domstolsprotokollen accepterar häradsrätten gradvis sin nya roll som ett slags remissinstans under länsstyrelsen. Den viktigaste förändringen var att häradsrätten förlorade sin rätt att inrymma samer på lappskatteland. Så länge den avgjorde sådana besittningsfrågor kunde man med visst fog hävda att skattelanden också var skattejord. Men vilken rätt en inrymning (immission, införsel) gav berodde på vilken myndighet som utfärdade den. När länsstyrelsen tagit över inrymningarna kunde lappskattelanden börja betraktas som kronojord. För lappskattelandens del hade alltså termen inrymning (immission, införsel) en annan innebörd på -talet än den hade haft på - och -talet. En källuppgift från år är belysande för förändringen. En same i Jokkmokk hade blivit inrymd i ett skatteland av häradsrätten. Trots det skrev han några månader senare till landshövdingen och anhöll om hans stadfästelse “för att vara så mycket säkrare, om en rolig besittning av, samt nyttjanderätt”.253 Detta bör betyda att även samer börjat ifrågasätta att det räckte med enbart domstolens inrymning på ett lappskatteland. Snart frånsade sig häradsrätten sin inrymningsrätt helt och hållet. I Lycksele hade konobefallningsmannen delat ett lappskatteland. Flera samer protesterade till häradsrätten . Men häradsrätten förklarade att sådana inrymningar på länsstyrelsens “åtgärd ytterligare ankommer”.254 I Arjeplog ville en same bli inrymd på ett öde land. Häradsrätten fastslår helt kort att ansökan skall ställas till länsstyrelsen.255 I Jokkmokk vill en same ha ett land. Sirkas byamän invänder att det är byns allmänningsland. Häradsrätten hänvisar till att Häradsrätten slutar inrymma 253 Tryckt i Holmbäck, a.a, s 81 f. 254 Dombok. Lycksele 1801 255 Dombok. Arjeplog 1808
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=