numera betala lappskatt, finnes inom Åsele lappmarks alla socknar”.244 Till längden för Umbyn fogar han en längre kommentar: “Består avstycken lappland, av vilka endast fyra innehavas av lappar, men de övriga av nybyggare, mest i Lycksele socken, och vilka tillsammans med lapparna erlägga [skatt] “. Det var inte bara registreringen av renskötare respektive nybyggare som lämnade mycket i övrigt att önska. Även bokföringen av lappskatteland i skattelängderna verkar ha varit tämligen godtycklig. Ibland skrivs de in, ibland inte. Hultblad har gjort en genomgång av hur många procent av skattelapparna i Lule lappmark som anges med lappskatteland i skattelängderna vid några olika tidpunkter.245 Den enda slutsats man kan dra av tabellen är att lappskatteland oftare registreras i skogslappbyarna Jokkmokk och Sjokksjokk än i fjällsamebyarna Tuorpon och Sirkas. För övrigt är variationerna helt osystematiska. En enkel orsak till att länsstyrelsen fick större makt över lappskattelanden skulle kunna vara att det blev färre samer i häradsrättens nämnd.246 Man kan visserligen lätt påvisa att samernas antal i nämnden minskade från slutet av-talet, men att två företeelser inträffar ungefär samtidigt betyder inte att det finns ett orsakssamband 244Specialjordebok 1825. Västerbottens län, Vol. 3, Lappmarkerna, RA 245 Hultblad 1968, s 39 246Päiviö 2000, s 26 å r t u o r p o n s i r k a s j o k kmo k k s j o k k s j o k k a l l a 1695 2,5 67,5 92,0 88,3 52,7 1705 3,5 61,7 54,5 42,4 34,6 1725 1,8 2,0 27,0 3,5 6,6 1750 3,3 7,8 37,0 17,7 12,6 1775 14,0 3,0 45,1 26,7 18,8 1800 6,3 13,7 51,5 37,0 30,1 1825 47,3 19,5 59,3 40,9 40,0 1850 37,5 7,7 29,4 46,5 30,5 1870 20,0 0,0 0,0 33,3 12,5 Färre samer i nämnden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=