mest kända släktforskare och har blivit biograferad på ett -tal sidor i en släktbok.235 Carl Fredrik föddes . Hans förfäder var jurister och högre ämbetsmän och han fick hjälp av släktingar för att genomföra sina studier vid Uppsala universitet. Där blev han doktor vidårs ålder. Efter några år vid Svea hovrätt i Stockholm utnämndes han februari till häradshövding i Västerbottens södra lagsaga efter sin farbror. När han tog strid med länsstyrelsen vid tinget i Jokkmokk i januari var det alltså hans första tingsresa i Lappmarken och han var år gammal. Det var knappast de bästa förutsättningarna för att göra sig gällande i den kompetensstrid mellan länsstyrelsen och häradsrätten som pågått i nära hundra år. Även hans privata förhållanden kan ha bidragit till att han inte kunde utveckla den pondus och skapa de allianser som krävdes för att stå emot länsstyrelsens krav. Han byggde en gård utanför Skellefteå, men gav sig in i vidlyftiga affärstransaktioner, blev svårt skuldsatt och förlorade gården. Han gifte sig, men hans hustru blev snart obotligt sjuk. Han hade två barn med pigan när hustrun dog. Trots att han sedan gifte sig med pigan bör hans sociala status ha drabbats med tanke på den tidens värderingar bland något högre samhällsklasser. Hans ekonomi var ständigt i kris och han var oftast svårt skuldsatt. Han förflyttades till Lappmarken där han bodde på ett nybygge utanför Arvidsjaur och var inblandad i många tvister och processer. Han skötte inte sina åligganden som häradshövding, domböckerna är ofta undertecknade av vikarier och han fick böta för att han inte sände in protokoll i laga tid. Han mer eller mindre tvångspensionerades från sin tjänst och dog tre år senare. Vi har inga konkreta bevis för att det var Furtenbachs personlighet som gjorde att häradsrätten gav upp och överlät hanteringen av lappskattelanden till länsstyrelsen. Men han var knappast den respektin- 235 Börje Furtenbach (1901-1976) var en av dem som gjorde släktforskning till något av en folkrörelse i Sverige. Hans “Släktforskning för alla” gavs ut i flera upplagor 1971-83 och användes i mängder av studiecirklar. Han skrev också “Furtenbachska släktboken” (2:a uppl 1976). Där behandlar han Carl Fredrik på s 104-137 och 214-224.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=