vilken sten och inskription omnämns i års skrivelse, är uppsatt på insidan av norra muren i vapenhuset. Om denna sten varit infogad i korgolvet eller liksom stenen över Olaus Petri Hedemorensis inmurad i korväggen är svårt att avgöra. Man kan blott konstatera att den icke är lika sliten som gravstenen med kalken och patenen. Den latinska texten är helt klar och tydlig. Det är ju också tänkbart att den har legat på ett mera skyddat ställe på korgolvet än gravstenen med den inhuggna kalken. Under orgelläktaren finner man även gravhällen över kyrkoherden Olaus Johannes Retvicensis, vilkens gravsten omnämns i och års inventarieredogörelser. På insidan av kyrkans norra mur återfinns ytterligare en gravhäll som omnämns i de nämnda redogörelserna och nämligen den över kyrkoherden Andreas Matthias Wichaeus. Gravhällen över Hans Persson Falck är uppsatt på insidan av kyrkans södra korvägg. Den gravhäll som infogades i korgolvet över den Felleniska graven finns alltjämt kvar. Av minnesstenarnas och gravhällarnas nuvarande placering i kyrkans murar är det tyvärr omöjligt att avgöra var under korgolvet de ursprungliga gravarna varit belägna. Gravhällarna över gravarna under kyrkans mittgång tycks vara helt försvunna. I den fortsatta framställningen kommer jag att gå igenom och analysera det redovisade materialet i den ordning som upptagits ovan. Storkyrkans räkenskapsbok måste enligt min åsikt värderas som i högsta grad trovärdig och korrekt. Det syns icke föreligga någon tvekan om att Johan Stiernhöök och hans son Olof begravdes i Storkyrkan och att deras kistor sattes ned i grav nummer denfebruari . Däremot har jag inte lyckats finna någon anteckning i räkenskapsboken om att stoftet efter Johan Stiernhöök förts bort från Storkyrkan. Det förefaller naturligt att en anteckning härom borde ha gjorts Min egen bedömning av materialet Storkyrkans räkenskapsbok
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=