Olin stiftare och grundare av Institutet för Rättshistorisk Forskning, sommed framgång hållit intresset för Stiernhöök levande, varom denna skrift är det senaste vittnesbördet. En av medförfattarnaGöran Inger har nyligen publicerat en uppsats om Stiernhöök och fastighetsrätten (i Fastighetsrättsliga studier till minnet av Sten Hillert, ). Visst önskade Gustaf II Adolf, att deninrättade hovrätten skulle avlasta honom och rådet mycken dömande verksamhet, men samtidigt ville man icke beröva Kungl Maj:t den yttersta makten. Adelsmän, som åtnjutit förmånen av hovrätten som första instans, var angelägna om rätten att få gå till kungs, närhelst domen gick dem emot. Samma gällde många andra, som funnit sig orättvist bedömda i rättegång eller förfördelade av kronan. Få uppvaktade regenten direkt, de flesta gav in suppliker hos kansliet. Därtill komklagomål från myndigheter över rättsliga avgöranden. Allt detta gav snabb ökande belastning i kansliet och rådet och upphov till kompetenskonflikter med hovrätten. Efter utredningar om handläggningen, sist av Stiernhöök, gavs nya riktlinjer. År tillskapades ett sekretariat för revisionsärenden inom kansliet, med den oförvitlige, rättslärde Stiernhöök som dess sekreterare. Detta förvandlades till en deputation för ärendenas beredning med kanslirådet Johan Gyllenstierna som preses. Samtidigt föreskrevs, att suppliker från enskilda endast skulle beredas efter remiss från Kungl Maj:t. Av allt döma ger det bevarade arkivmaterialet goda förutsättningar för vidare studier i Stormaktstidens rättsliv. Där röjes brister i regelsystemet och rättstillämpningen och återges argument i inhemsk och främmande rätt, som lagts till grund för Kungl Maj:ts beslut. Sådan forskning får även betydelse för belysningen av förhållandet mellan juridik och politik. Då vidgas förståelsen för den rättskultur, som tillvaratogs och utvecklades i Lagkommissionen(-) vars arbete ledde till antagande av års lag.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=