en av dess tidiga ägare, kanslipresidenten och universitetskanslern Bengt (Gabrielsson) Oxenstierna (-). I själva verket skulle det dröja halvtannat sekel, innan Stiernhööks insatser som vår första rättshistoriker bragtes i förgrunden, främst tack vare de nationalistiska och nationalromantiska strömningarna i Norden under tiden efter Napoleon. En sådan reaktion var det återuppväckta intresset för den medeltida lagstiftningen i Norden. I Danmark hade Janus Laurits Andreas Kolderup-Rosenvinge (-) utgivit Grundrids af den Danske Lovhistorie () och huvudparten av Samling av gamle danske love (-). I Sverige hade de två första efter lärdomsprov i Lund kreerade juris utriusque doctores snabbt följt efter. Hans Samuel Collin (-) och Carl Johan Schlyter (-) hade tillsammans påbörjat det vetenskapliga arbetet inför publiceringen av Samling af Sweriges Gamla Lagar, på Kungl Maj:ts nådigste befallning utgiven (-). Verkets första delar Västgötalagen () och Östgötalagen () utgavs av dem tillsammans och de följande av Schlyter ensam. Snart följde Norge med Norges Gamle Love indtil , utgivna av Jakob Rudolf Keyser (-) och Peter Andreas Munch (-) “ifölge offentlig Foranstaltning og tillige med Understöttelse af det Kongelige Norske Videnskabers Selskab”. För våra inhemska vittra och lärda “snillen” Frans Michael Franzén (-) ochErik Gustaf Geijer (-) blev Stiernhöök oumbärlig, desto mera som han var en svensk föregångare - låt vara med en skrift på latin. Ännu en sådan period väcktes till liv före och under första världskriget. Bland dem, som då hävdade den nordiska rättskulturen var den lärde norske juristen och statsmannenFrancis Hagerup (-) med skriften Rätt och kultur i nittonde århundradet (). Även om historiker och andra utnyttjat Stiernhööks framställning, blev hans liv och verksamhet först på allvar utforskat under talet av Jan Eric Almquist (-). Måhända var det då somGustav Olin (-) blev fängslad av Stiernhöök som person och rättsvetenskapsman. Tillsammans med sin hustru Carin, född Göransson, blev
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=