RSK 7

 honom att biträda presidenten i kammarkollegium Herman (Klasson) Fleming (-) vid utarbetande av förslaget till villkor för hennes abdikation. Det är därför icke överraskande, att hon vid sin avfärd från riket varmt anbefallde honom hos sin kusin, den blivande Karl X Gustaf. Under dennes fälttåg tjänstgjorde Stiernhöök tidvis som bisittare i rådet, när revisionssakerna behandlades. Karl XI:s förmyndareregering sökte på många sätt inför utlandet befästa rikets ställning som en kulturens stormakt. Redan gav rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie (-) den framåtsträvande fortifikationsofficerenErik Dahlbergh(-), sist riksråd och fältmarskalk (f ö på mödernet av släkten Zynthius) uppdraget att skapa en topografisk beskrivning av Sverige. Verket skulle bestå av kopparstick efter hans teckningar med text på latin av Johannes Loccenius. Uppgiften löstes så småningom med det storvulna verket Suecia antiqua et hodierna (-) alltmera inriktat på förskönande bilder av slott och andra offentliga byggnader. Dessförinnan hade Dahlberg fullbordat ett uppdrag givet , att låta illustrera Samuel Pufendorfs Karl X Gustavs historia (). I Uppsala frammanade Johannes Rudbeckius näst yngste son den geniale och allvetande Olof Rudbeck (-) steg för steg en världsbild, där Sverige i Atlantica (- , med planschband) framställdes som urhemmet, från vilket allting utvecklats. Var för sig skapade Rudbeck och Dahlbergh en framställning av Stormaktstiden, som på goda grunder utom och inom riket ansågs vara yverboren och vilseledande, fjärran från de landskap och det rike, vars rättsordning Stiernhöök hade utforskat. Vad kanslern sökte - utöver dessa fantasifulla rekonstruktioner av vår historia och prålande bilder av slott och städer - var en fastare grund för uppfattningen om vårt lands historia, dess tungomål och dess bevarade minnesmärken. Det är främst hans förtjänst, att Collegium antiquitatumskapades . Att det förlades till Uppsala var naturligt.Här fanns de vetenskapmän, som kunde driva och främja sådan Hovrådet

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=