många skiftande uppgifter. Den plågsammaste var kanske att stå som actor mot Johan Skyttes son, diplomaten och ämbetsmannen Bengt Skytte (-) i målet mot den unge Arnold Messenius (född , adel ), kammarpage hos pfaltzgrevarna, och dennes fader rikshistoriografen Arnold Johan Messenius (född , adlad ), son till den ovannämnde assessorn i Svea hovrätt, den lärde Johannes Messenius, för högförrädiska stämplingar. Medan Messenierna dömdes till döden och halshöggs på Stortorget, blev Skytte frifunnen och slapp undan med blotta förskräckelsen. Uppdraget var desto mera delikat som Stiernhöök kände fadern från Uppsala och varit hans underlagman i Norrfinne domsaga. Desto angenämare var det lilla uppdrag, som den åldrade rikskanslern Axel Oxenstierna betrodde honom. Kanslern hade vid besök i Uppsala i samband med utredning om oordningen i universitetets finanser till dess räntmästare utsett Olof Verelius (-), som han tidigare anlitat som handledare för adliga ynglingar. Det hade skett med Kristinas goda minne av hans orationer till Gustaf II Adolfs och hennes ära, “så ochArchiepiscopi ochProfessorumbegäran och consens”. Själva utnämningen hade emellertid blivit liggande i kansliet, och kanslern bad därför Stiernhöök att påskynda beslutet. Stiernhöök hade redan trettio år tidigare för första gången mött kanslern under seglats till Tyskland, där denne skulle hämta Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora till Stockholm. Brevets inledande och avslutande fraser belyser deras inbördes förhållande: Edel och Wälb. Herr Sekretarie, Tilförlåtelige gode Wän…… Min Herres tilbevågne gode wän altid. Även om det någon gång kom till irritation mellan Kristina och Stiernhöök, var han en av de ämbetsmän, som hade Kristinas förbehållslösa förtroende. När det hände, att vedersakare klagat över hans handläggning, hävdade han ståndaktigt sin förmåga att handla opartiskt och efter eget samvete. Drottningen gav honom i sådana fall rum och tillfälle att förklara sig så att hans missgynnare och vederparter i hennes egen närvaro med något enstaka undantag måste giva honom rätt. Hans starka ställning bekräftades också, när det anförtroddes
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=