Av dessabarnbarn dog Jacob Stiernhöök och Christian Fredrik von Snoilsky genom drunkning, när de tillsammans färdades Karlskrona-Stockholm. Av övriga barnbarn förblev sex ogifta, och av dessa avled fyra i samband med krigshändelser: Familjebildningen avviker föga från den inom den lägre tjänstemannaadeln vanliga. Alla makarna Stiernhööks barn blev väl gifta och sönerna uppnådde under sin livstid förväntade högre ställningar. Medan ingen i den följande generationen valde prästbanan, gick några till krigsmakten, därav tre via tjänstgöring som pager vid hovet. Under krigen blev förlusterna inom skaran av barnbarn betydande. Därtill kom, att några, som klarade sig genom krigsåren, förblev ogifta. Släktförbindelser skapades på Carin Stiernhööks sida, medan så icke var Barnbarnens död Carl Fredrik Stiernhöök (- ) blev page hos hertingen av Holstein, fänrik vid Holsteinska gardet och dödsskjuten vid Holmer skans i Holstein. Johan Stiernhöök (-) började som volontär vid livgardet och var löjtnant vid Bohusläns dragonregemente men tillfångatogs vid Poltava och dog i Kalisz i Ryssland. Anders Stiernhöök (-) började som konstapel vid artilleriet och slutade som ryttmästare vid adelsfaneregementet -. Med sin död slöt han ätten Stiernhöök. Johan Carl Stiernhöök (-) gick i diplomatisk tjänst och slutade som resident i Wien. Gustaf Stiernhöök (-) började som kammarpage, blev fänrik vid livgardet och stupade som överste vid Upplands infanteriregemente i slaget vid Pol-tava. Olof Stiernhöök (-) började som arvprinsens kammarpage, blev fänrik vid livgardet och deltog som kapten vid övergången av Dünaströmmen, blesserades och dog på Jönköpings slott. När ätten Stiernhöök utslocknat (på svärdsidan) fanns på spinnsidan många, tillhöriga andra ätter, möjligen andra som förblivit ofrälse. Familjebildningen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=