Deras val av make/maka styrdes av faderns tjänsteställning och adliga stånd och påverkades av föräldrarnas förväntningar och möjligheter att understödja deras utbildning och yrkesinriktning. I synnerhet gällde stödet sönerna. Om familjens ekonomiska ställning vet man icke mycket. Carin delade med nio då levande syskon arv efter sina föräldrar, men kan ha fått förskott på sin arvslott i samband med bosättningen först i Åbo och senare omkring i Stockholm. Om tiden i Åbo finnes föga att hämta i arkiven, och det är sparsamt med säkra uppgifter om förhållandena under åren i Stockholm. Som tidigare visats var såväl Johan Stiernhöök som hans hustru Carin (Appelbom), såvitt man vet, åtminstone flera generationer tillbaka av inhemsk härkomst. Därför är det av intresse att konstatera, att fem av de sex giftermålen gällde maka eller make med utländskt ursprung. Greger Wallander stammade från Magdeburg och torde icke ha varit i svensk tjänst förrän vid fredstraktaten i Osnabrück. Anna Lemmens fader kom från Holland och modern sannolikt från Tyskland. Margareta och Helena von Beijer’s moder hade på mödernet sitt ursprung i Danmark eller Tyskland, och fadern, som var född i Berlin, kom i svensk tjänst och gifte sig med henne. Vid samma tid kom Carl Emanuel von Snoilsky’s fader, av ungersk ätt, i svensk tjänst och gifte sig med systrarna von Beijers moster. Av inhemsk härkomst var däremot Per Rudbeck, vars farfader var stadsskrivare i Västerås, gift med en prostdotter från Fellingsbro. Den följande, utförligare redovisningen omfattar makarna Stiernhöök’s ovannämnda sex gifta barn: . Margareta Rudbeck, . Andreas Stiernhöök, . Johan Stiernhöök, . Olof Stiernhöök, . Catharina Wallander och . Christina von Snoilsky.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=