men för prästerkapet var ståndsmässigheten icke formellt föreskriven men övervakad av domkapitlet. Äktenskapet var i första hand föräldrarnas, syskonens och släktens angelägenhet. Utrymmet för ömsesidiga sympatier begränsades till fall, där den ifrågavarande kunde visa att den tilltänkta maken/makan vore ett bättre eller jämgott val. För prästerna tillkom de krav på maka, som socknen sökte hävda vid tillsättningen. Det skall emellertid uppmärksammas, att några män inom Johan Stiernhööks släkt faller ur ramen genom dåligt giftermål och att några kvinnor, oftast änkor, icke finner en socialt godtagbar make. Hur de ogifta döttrarna framlevt sina liv kan man bara ana genom de få uppgifter, som påträffats. Det är också anmärkningsvärt, att få uppgifter finnes om Johan Sternhööks kontakter med syskonen och deras efterkommande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=