är icke överraskande. Det var den värld som omfattade prästfamiljernas liv från vaggan. Biskopen kände sitt ansvar för sina prästfamiljer, ingrep mot otidiga förbindelser, sökte förhindra olämpliga giftermål, och förmanade barn och vuxna att leva i sämja, frukta Gud och följa hustavlans bud. Själv kom han ofta från ett annat stift och hade efter lärda studier i utlandet - i likhet med Johannes Rudbeckius - varit professor i Uppsala eller tjänat kronan utom riket eller i fält. Så hade han under karriären lärt sig att styra och mästra men också att lyda Gud och kungen. Johan Stiernhööks föräldrar Olaus Petri och Margareta Hansdotter hade fem döttrar och tre söner: Sara (-), Elisabeth (-), Johan(-), Kristina (-?), Petrus (Peder, -), Margareta (-), Karl (-) och Birgitta (-). Liksom Johan till farsnamnet Olof(sson) fogade Dalkarl använde Elisabeth, Petrus, Kristina och Margareta tillnamnet Dalekarl(us), medan Karl betecknade sig somBroensis och Birgitta Brodina efter födelsesocknen Bro. Endast Birgitta var född i Bro, alla de övriga i Rättvik, men ingen av dem kallade sig Rettvikensis. Sara Olofsdotter Dalekarla(-) blev gift medWidechinnus Laurentii Broensis (-). Efter flyttningen till Bro fick Johan Stiernhööks föräldrar och deras barn det bekymmersamt. Modern dog och fadern . Hushållningen säges ha varit svag, och barnen var ännu oförsörjda. Läget förbättrades emellertid, när Vidik, efter att -ha varit rektor vid Köpings nyinrättade skola, tillträdde som vice pastor i Bro och ingick äktenskap med den äldsta dottern Sara med förhoppningen att kunna övertaga pastoratet efter sin svärfader, som avled följande år. Så skedde också och Vidik var församlingen trogen till sin död. Syskonskaran Systern Sara Olofsdotter Dalekarla gift Widechinnus Laurentii
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=