med änkan eller en dotter skulle “konservera” huset, och stiftet hade inga invändningar mot en sådan lösning. Därmed fick de minderåriga barnen en styvfader och övriga kvinnliga familjemedlemmar blev friare ställda vid valet av make. Denna sammankoppling av socknen och församlingen med prästfamiljen fick även andra följder. Om allt artade sig väl och prästen hade ett gott förhållande till menigheten, blev det lättare att behålla bandet vid makt, och prästen kunde på så sätt nå inflytande på valet av efterföljare, gärna en anförvant till honom eller hans hustru. Det blev vanligt, att samma prästsläkt genom generationer tjänstgjorde i samma församling. Sådan familjebildning ledde till flera på varandra följande äktenskap både för mannen och kvinnan. Den unge prästen gifte sig ofta i trettioårsåldern med en honom mycket äldre änka. När hon dog av nya födslar, utslitning eller sjukdom, gifte prästen om sig med en yngre kvinna, kanske även hon änka eller prästdotter. Stundom nådde han även ett tredje äktenskap med en ung prästdotter. Omvänt kunde änkan efter prästen finna sig en annan man för ett nytt äktenskap. Johan Stiernhööks kusin den nyssnämnde kyrkoherden i Rättvik Olof Andersson Dalkarl (-) var gift tre gånger: () med biskopsdottern Margareta Erasmi (död ), änka efter teol lektorn, magister (i Wittenberg) Hans Bengtsson, med vilken hon hade tre barn. Med henne fick Olof sju barn, som nådde vuxen ålder. () med kyrkoherdedottern Brita Bellina (död ) som födde honom fyra barn, av vilka tre dog späda. () med den purunga kyrkoherdedottern Emfre Troilia (- ) som fick fyra barn med honom. Två år efter hans död gifte Emfre om sig med kyrkoherden Per Schottenius (-), som just blivit hennes faders efterträdare. Han var änkeman och hade i första giftet fått fem barn, av vilka fyra dött späda. Med honom fick Emfre tre barn, som blev vuxna. Hon levde sedan under trettio år som änka på sitt hemman i Hjortnäs vid Leksand. Att samtliga de nämnda fem äktenskapen gällde personer inom stiftet,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=