Även om det på fädernet fanns gårdar och andelar i hyttor och hamrar, synes hans far tidigt ha förbrukat sin anpart. Om härkomsten på mödernet vet man intet. Hos Johans föräldrar fanns icke välstånd, och faderns karriär var beskedlig. Det var svårt att finna nog till familjens försörjning som kaplan och föga bättre som komminister. Kyrkoherden hade det bättre ställt, men de som icke kunnat skaffa sig högre utbildning fick vänta länge och tilldelades ofta mindre lönsamma pastorat. Mot bakgrund av de uppgifter som finns om Johan Stiernhööks föräldrar, är det frestande att se, vad som händer hans syskon och deras efterkommande. Hans syskon kom till världen under åren-, medan Carins blev födda inom samma tidsrymd år senare. Olikheterna i föräldrahemmen var stor och även tidsförskjutningen påverkar uppväxtförhållandena. På ömse håll präglades barnens uppväxt av förändringarna i samhället i fred och krig, under uppblomstring och tillbakagång. Hur mycket de unga var för sig kunde påverka sin levnadsbana berodde ofta på familjens förväntningar och på omständigheter utom deras kontroll. En förutsättning för Carins och Johans livsgemenskap var att han genom sin lärda skolning kunde stå utanför prästerskapet och hon genom uppfostran och livshållning kunde anpassa sig till ämbetsmannavärlden. Båda bekände sig till kyrkans trosgrundsatser, men hans livssyn vilade mera på rationella överväganden och hennes snarare på förtröstan om Guds nåd. Intet är känt om den frälseman Jens Dalekarl, som dog och fick sitt vilorum i Uppsala domkyrka. Var han en upprorsledare inför hotet om landets fullständiga underkuvande av den dansk-norske kungen Kristian II eller inför hotet om minskad makt för det andliga och världsliga frälset. Det blev honom icke förunnat att dela Gustav Vasas militära och politiska framgångar och uppleva brytningen med påvestolen under blixt och dunder vid Västerås riksdag. Med stöd av Kyrkan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=