SaIll ma nfattni ng Dot går inte att förneka kvrkans \ iktiga roll som integrerande institution. K\ rkan \ ar en mvcket central förmedlare mellan s\ ensk och romersk-kanonisk rätt, ä\en om den inte Kckades genomdrixa alla sina rättsliga kra\. Man kan pä goda grunder pästä att trots att kvrkans domsrätt i viss män begränsades under medeltiden, sä fdrdjupades dess makt i andra fall pä sådant sätt att kanoniska rättsliga normer fann sin \äg in i de \ärldsliga lagarna. Den \ärldsliga makten hade redan vant sig tdd att begränsa kyrkans jurisdiktion till en \ iss grad, sä Ciustax Misas åtgärder \ar inte helt utan precedensfall. Stadsrätten introducerade \ issa nva element i den svenska rätten, och dessa stadganden fann sedan sin väg till Kristoffers landslag. Den katolska kvrkans påverkan framträdde tv'dligare i stadsrätten än i landslagarna, även (vm städernas fbrsök att uppehålla fred, ordning och kontroll ibland stod i strid med de kvrkliga priv ilegierna. Ivffektiviteten av de integrerande element som inverkade under medeltiden och reformationstiden kan ändå inte jämföras med den moderna statens maskineri som tog form fbrst pä i>oo-talet. Den tidigamoderna staten förändrade den sv enska rätten pä ett mer revolutionärt och grundläggande sätt än v are sig kvrkan eller den världsliga makten hade kunnat göra på medeltiden eller u'oo-talet. Detta skedde till en stor del genomde kungliga hovrätternas kontroll av de lokala domstolarna och ett effektivt administrativ t svstem. Den sä kallade andra reformationen med receptionen av den mosaiska lagen påverkade djupare den juridiska världen.Reformationen innebar ingen revolution för de områden som behandlats ov an, utan de jurisdiktionella följderna kunde liknas vid ännu längre gående steg pä en redan bekant stig. 94
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=