denna grupp hänf()rdes ä\ en \ issa incesriuisa sexualbrott, antingen mellan t(')räldrar och barn eller nK)r oeb dotter med samma man, alternati\ t fader oeb son med samma k\ inna. Om nn ndigbeterna bann gripa de sk\'ldiga innan de tagit uppenbar skritt, fick de döma dessa enligt rikets sed\än)a. Om uppenbar skrift redan hade tagits, kunde de skyldiga inte längre bestraffas, 'bill den tredje gruppen hörde de andra ineestiuisa sexualbrotten (frändskapsbn)tt, s\ägerskapsbrott och brott mot andlig skyldskap) som \ar straffbara pä grund a\ k\'rkans lagar, icke alltid eller av sig sjäKa. Oessa hörde enbart till k\rkans jurisdiktion enligt k\rkobalken.''' Stadgan frän 14^9 kodifierade miijligen en existerande sedvänja och gjorde situationen pä sä sätt klarare, men ändä betxdde den en inskränkning a\ kx rkans makt. De kyrkliga domstolarna miste helt makten (her de gr()\ sta tx perna a\ incest, fast kx rkans själax ärdande kompetens godkändes och framhäxdes ax’ stadgan i dessa fall. Kristoffers landslag bekräftade den existerande praktiken gällande tidelag och bigami som h()gmälsbrott, straffbara i xärldsliga domstolar.'" Denna maktfiirdelning mellan kyrkan och staten förblex inte bara teoretisk utan den tx cks ha haft relex ans i praktiken ocksä.'' kdera brott som hade legat under den kxrkliga jurisdiktic^nen enligt kx rkobalkarna och kungliga prix ilegier flx ttades sä smäningom (her till de x ärldsliga domstolarna. Axen om biskopen fick en del ax’ Ixitessumman innebar detta ändä en txdlig förändring eftersom maktbalansen rubbades till kungamaktens fiirdel. Gustav \ asa gjorde slut pä kx rkans anspräk pä själx ständig domsrätt. Utan att direkt fiirbjuda de kvrkliga domstolarna att behandla sexualbrott, auktoriserade han även de x ärldsliga domstolarna att döma i dessa mäl. B(')terna skulle i x ilket fall som helst hamna i kungens skattekistor. 93
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=