så \ ar det tidigare sjäh ständiga swstemet nu underordnat kungainakten. Biskoparna, prostarna och prästerna blev så gott som kungliga t)änstemän, som likt fogdarna eller länsmännen måste redin isa saköresräkenskaperna för kungen. I saköreslängderna på landslngden hittades därefter också kätterimål mellan mer och mindre a\ lägsna släktingar eller svågrar samt äktenskapsbrott."* På grund a\ detta är der heller inte otänrat att påträffa prostetingsprotokoll mellan sakörslängderna. .\ven om man kan tala om en relativt harmonisk samle\nad mellan kvrkan t)ch den \ärldsliga makten under den senare medeltiden, skedde det \ issa förändringar i bägge jurisdiktionerna. Der fanns redan tecken på en begxnnande jurisdiktionell omdaning ö\er två sekel före Gustat \ asa. Både landskapslagarnas kt rkobalkar och kungliga privilegiebrev ga\' k\ rkan \ issa speciella och exklusi\ a iurisdiktionella maktbefögenherer. Resten låg under de \ärldsliga domstolarnas domsrärt. Under i:;oo-talets första hälft visade der sig att den \ä.\ande kungamakten på\ erkade den juridiska sfären så att den e.\pansi\ a kungliga domsrätten inte txekade att försöka inkräkta på den kvrkliga iurisdiktionen. Xär .Magnus löikssons landslag stiftades protesterade kyro kan mot alla lagens inskränkningar a\ dess pri\ ilegier. Ar 14.^4 upprepades protesten.^*' På grund a\ t\ isterna mellan k\ rkan och kungen stiftades landslagarna och stadslagen utan k\ rkobalkar. I stället tillämpades landskapslagarnas k\rkobalkar, speciellt Upplandslagens kvrkobalk.^' I städerna uppehöll de borgerliga rådstugurätterna disciplin och fred mellan imånare och annat h)lk. Städerna \ar inte förtiusta i att klerker och andra medlemmar av klerus e.\klusi\t tillhörde den o kvrkliga jurisdiktionen. Ar ^4^' \ ar kung Magnus l'>iksson r\ ungen att, efter ärkebiskop 1 lemmings \ ädjan, påminna Stockholms stad om 90
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=