RSK 3

hans rådgi\ ares heder, bete dde harnioniseringen av lands- och stadsrätten en skärpning a\ lagen i och med antagandet av stadsrättens paragrafer till Kristoffers landslag. Skärpningen av Kristoffers landslag - som man har n^lkat som ett tecken på \ ä.\ande ståndsskillnader och adelns ökande makt i samhället"' - het\dde harnioniseringen mellan stadslag och landslag åtminstone i fråga om\ issa brottstvper, inte hara se.xuella brott. På grund a\ denna ut\ eckling minskade alltså den rättsliga pluralismen spontant i slutet av medeltiden. Reformationens inverkan: innovation och tradition A\ en om saken kanske beskri\ s så att den kanoniska rättens infl\ - tande kom till sin naturliga slutpunkt i och med reformationens början i Sierige, bet\dde reformationen ingalunda att den kanoniska rätten plötsligt förs\ ann från St erige, r\ ärtom. Reformatorerna, som ofta hade goda kunskaper i kanonisk rätt, satte sig emot vissa a\ dess aspekter och den nva svstematiken, och de nva normerna bvggde på den kanoniska rättens motsxarande svstematik och normer, låistän Martin Luther kastade den kanoniska rättens huvudkälla. Corpus luris Canoiiici i elden i Wittenberg I^'2o, något som enligt den kanoniska rätten var ett helgerån, kan man inte tolka detta så att den kanoniska rättens betvdelse försvann eller dess normer helt övergav s i de lutheranska länderna.'' Långt efter reformationens början svftades det uttrvckligen på kanonisk rätt S(vm auktoritet för v issa kyrkorättsliga normer. Lizzie (öirlsson nämner ert fall från is'4i, då den kanoniska rätten hänvisades till som auktoritet till förbudet m(vt äktenskap mellan svågrar i de förbjudna leden.''’ 1 den finska halvan o av riket fanns de gamla auktoriteterna kv ar ännu längre. 1 .\bo stifts 86

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=