1'asrän harnaniord klassificerades som högmälshrorr ansågs liggande ihjäl a\ småbarn a\ missrag tillhöra en annan kategori. Detta rillhiirde kvrkans s)äla\ årdande kompetens ä\ en omdet ä\ en ansågs straftbart i landslagen. Stadslagens paragrafer om ihjälliggande a\- våda \ ar m\ cket milda; barnets mor miste inte sin rätt att är\ a barnet och icke heller behötde hon betala bfiter. I stället måste hon ta skrift och göra bot."' Kyrkliga dokument och synodalstatuter behandlade ofta de k\ rkliga botgöirelserna fir mödrar som hade legat ihjäl sina barn av \ ållande." ILtt annat exempel på stadslagen somtörelöpare eller brohin ud, är paragrafen om mfikränkning i bjärköarätten och Magnus Ibäkssons stadslag. 1 landskapslagarnas paragrafer om lönskaläge \'ar brottet inte särskilt alharligt. Böterna, siim antingen gick till k\ innan eller hennes giftoman, \ ar endast några marker och skulle oftast betalas bara om k\ innan hade blix it grax id eller paret hade blix it överraskat /;/ flngraiitc (ii'licto. Men x arken Bjärköärätten eller Magnus Krikssons stadslag erkände några andra straff för firförelse ax ogift kx inna än 40 markers btiter för mökränkning, fastän en kx inna som hade gjxxrt lönskaläge {löscoldghc) enligt Magnus Imikssons stadslag äxen kunde göras arx Ills ax sina firäldrar.'" Det står helt klart att mökränkningsparagrafen 1442 togs till landslagen från stadsrätten. Men olikt det senare, tidigt moderna tänkesättet, uppfattades brottet inte som varande mot den allmänna moralen utan mot giftomannens rättighet att gixa hort kvinnan. I5åda landslagarna innehåller paragrafer om hinskaläge, men i Kristoffers landslag hittar man äx en mökränkningen med 40 marks böter.’* löiligt min mening introducerades vissa skärpningar i den medelrida sx enska rätten genomstadslagstiftningen. .\x en i andra brottstyper, som till exempel landsfirrädisk ärekränkning ax kungens eller 85
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=