klart att dessa är koiiiproniisser heträffande rättslig niakttdrdclning mellan k\ rkan oeh den \ ärldsliga makten. Idist den katolska k\ rkan ställde mveket långtgående jurisdiktionella kra\’, aecepterades dessa inte fullt a\ det öx riga samhället. Idiligt de flesta landskapslagarna låg åtminstone oeker, äktenskapsinål, tionden, se.xualhrott, mened och brutna k\ rkliga frider under de kx’rkliga domstolarnas domsmakt.' d ill e.xempel ga\ kung Magnus Ladulås 1279 kx rkan ett pri\ ilegiehrex rörande dess jurisdiktion. Kungen erkände att incest, äktenskapshrott, mened, trolldom, brott mot naturen och underlåtenhet att efterhdja sabbat eller fasta tillhörde kvrkans domsrätt.' Andå \ar denna lista mveket kortare än i många andra katolska länder under medeltiden, eftersom till e.xempel testamentsmål \ar nästan helt uteslutna.^ Kyrkans domsrätt \ ar mer begränsad i Sxerige, \ ilket betydde mera makt åt de \ ärldsliga domstolarna. I denna maktfördelning tillhfirde äktenskapet den kvrkliga jurisdiktionen med undantag a\ dess egendomsrättsliga \erkningar.' Dessutom ansåg de \ ärldsliga domstolarna att de kunde blanda sig i t\ isterna omden allmänna ordningen eller friden hotades, löistän till exempel Stockholms stadsrätt kunde skicka grälande makar till biskopen, ansåg den sig ännu efter detta ha kompetens att bestraffa den äkta mannen med förvisning ur staden om han inte kunde samsas med sin fru inom en viss tidsfrist.'' Dessutom verkar det som om det i praktiken inte behövdes några kx rkliga heslut om h(jskillnad {(Jivortiimni mcn.ui ct thoro) för att makarna skulle kunna le\ a isär: det räckte att den äkta mannen konstaterade att han inte \ ille ta sin fru tillbaka när hon hade hli\ it dömd för äktenskapsbrott. l'ör ö\ rigt fanns det stora skillnader mellan den kanoniska rätten och de sxenska kx rkohalkarna i processuella angelägenheter: till e.xempel i x ittnens och edernas roll. 1'ast kx rkan x ar tx ungen att 79
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=