niiiicllt beteende som en sorts initiationsrit in i en manlig \ ärld, \ isserligen ofta i en form av subkultur, men likafullt ett i många stveken "manligt beteende". \ ärnpliktst ägran som fenomen blir då något problematiskt om man forsöker dra slutsatser ommanligt oeb omanligt. \’ägrarna kan inte lika enkelt klassas som traditionellt kriminella män genom sitt lagbrott. De brvter \ isserligen medt etet mot gällande rätt, men gör det på grund av en sam\etsövertygelse som säger dem att det finns en högre rätt, om det så är (iud eller regeringsformen, som ger dem denna rätt att \'ägra lära sig an\ända \apen. Cjenom sitt handlande anklagas de för förnekande a\ fosterlandet och de framställs som fega och illojala. Detta förstärks \'tterligare i den militära kontexten där kravet på Ivdnad och disciplin är ännu starkare än i samhället i ö\ rigt. Genom ett lagbrott, som kanske i vissa subkulturer skulle göra dem till mer manliga eller maskulina, blir de här, på grund a\ den sorts lagbrott det handlar om, t\ ärtom sedda som mindre värda som män och som medborgare. Det material jag gått igenom \ isar på en bild a\ manligbet som något som innebär plikter. Plikt mot staten att Ivda lagen. Plikt mot fösterlandet som uppfvlls genom värnplikt. Samtidigt ser \ i att en alternatix' bild \äxer fram. En bild av den sam\etsömme vnglingen sominte \ ill någon illa, utan endast \ ill fa möjlighet att följa sin övert\gelse och le\ a i fred med sina medmänniskor. 1 lan kan sedan porträtteras som en "heligt enfaldig", som en morsgris eller som någon som har en andlig svaghet, men han \erkar inte ha uppfattats som direkt hotfull mot den rådande svnen på manlighet som den manifesteras i bilden a\ eller föreställningen om de lekfulla ynglingarna S(^m längtar efter att fa exercera. Där kan man nog snarare definiera h(mom som en marginaliserad avvikare från den rådande manliga normen. Men kanske blir man ändå t\ ungen att revidera denna bild något, för faktum är att han framstår som ett hot mot statens aukto52
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=