RSK 3

Palniqx ist förklarade infor krigsrätten att han \ ar beredd att underkasta sig \ ilken bestraffningst)m helst, "hellre än att åtlyda en befällning, som skulle förgöra hans samt etsfrid och tillförsäkra honom evigt straff efter döden." I protokollet från krigsrätten står också att Palmq\ ist i sin hemort \ ar känd för en hedrande vandel, att han på regementet iakttagit ett fogligt och stillsamt uppförande, samt att han "inför krigsrätten uppträdde synnerligen howsamt cK'h förtroendeingixande samt på framställda frågor uppgav bestämda och väl ö\ ertänkta s\ ar." Krigsrätten dömde honom till en månads fängelse för \ ägran att fullgöra honomav förman i tjänsten lämnad befallning i enlighet med 84 § Strafflagen för krigsmakten. Påföljden en månads fängelse var standard första gången en v ärnpliktig vägrade att genomföra sin tjänstgfiring. Ilan kunde därefter bli dömd upprepade gånger, om han fortsatte att vägra också sedan straffet v ar avtjänat. Det blev då frågan om längre fängelsestraff eller straffarbete. \’id den här tiden fanns det heller ingen begränsning för hur många gånger straffet för v ägran kunde upprepas. Det firekom fall där värnpliktsvägrare blev dömda upp till åtta gånger, eftersom de blev inkallade igen så fort de hade av tjänat sitt straff Stod de då fast vid sin v ägran, dömdes de återigen till fängelse eller straffarbete. Som jag påpekade ovan så är protokollen kortfattade (vch ger inte så mvcket införmation om rådande föreställningar om manlighet. Det är dock intressant att konstatera att man ofta i protokollen uttalar sig om vägrarna på ett sådant sätt att det framgår att man hvser en viss respekt för deras övertygelse och att man imponeras av deras genomtänkta sv ar och noggrant motiverade handlande. Fram vä.xer en bild av seriösa unga män, som är beredda att ta konsekvenserna av sin övertvgelse, hellre än att göra något som går emot deras samV ete. 50

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=