och nackdelar med ett evenruellt införande av en undanragslagstiftning. kdi del a\ diskussionen handlade om teoretiska frågor som statens intressen kontra indix idens, och vilken sorts sannetshetänkligheter som om möjligt kunde ligga till grund för en undantagslagstiftning. Men det förekom också en intensix diskussion om mer praktiska frågor. Dessa kunde handla om vilken sorts ersåttningsarhete de samxetsömma skulle utföra och hur man skulle komma tillråtta med risken för simulation; hur kunde man egentligen xara säker på att den sannetscimme xerkligen hade en sannetsövertxgelse och inte hara x ar lar eller feg? 1898 ÅRS VÄRNPLIKTSKOMMITTÉ Den första utredningen dår det diskuterades om något kunde göras f(‘)r att förbättra de samvetseunmas situation tillsattes icS9S.'^ Den kallades x ärnpliktskommittén och hade att ta ställning till frågan om man, i fredstid, kunde befria de samx etsömma från skvldigheten att hära xapen och istället låta dem utföra annat passande arbete vid truppen. Det som genomsx rar hela förslaget år diskussionen om relationen mellan den enskilde indix iden, i det här fallet värnpliktsxågraren, och staten, samt frågan om rättigheter och skx idigheter. IVamförallt diskuterade kommittem vilka krax staten kunde ställa på den enskildes Ix dnad och lojalitet. Att kommittén fatt till uppgift att utreda frågan berodde på att Jacob Bx stnim, en ax’ de ledande baptisterna i Sxerige och medlem i Sxenska freds, motionerat i andra kammaren om att något måste göras för att förbättra situationen för dem som hade samx etsbetänkligheter mot att genomföra sin värnplikt.'' Motionen innehö)!! ett förslag till förändring ax’ 27 § xärnpliktslagen på så sätt att x ärnpliktig, som av samxetsskäl inte kunde 41
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=