k\ innligt är föränderliga konstruktioner som \ arierar i tid och rum." Manlighetsforskningen antänder samma grundantagande, dvs. att föreställningar om manlighet är en historiskt och rumsligt hiränderlig konstruktion. Men forskningen har kommit att fokusera mer på föreställningar om olika sorters konkurrerande manligheter och relationen dememellan, än på relatit)nen mellan manligt och k\ innligt. Manlighetsfbrskningen har också kommit att handla om konflikten mellan vad som vid olika tidpunkter och i (dika kulturer setts som manligt respektive omanligt.'-' Ciaunt påpekar att manlighet både är ett begrepp och ett beteende, d\ s. både en fråga om stereot\ pa föreställningar (un ett (eller flera) mansideal, samt en fråga om hur manligheten fungerar i praktiken.'"' 1 en unders()kning av värnpliktsvägran och x ärnpliktsvägrare blir det intressant att undersiika föreställningar om manlighet så\ äl i det ci\ ila samhället, t.e.x. genom utsagor i riksdagsdebatter och utredningar, som i den militära miljfui, t.e.x. genom utsagor i krigsrättsprotokoll och forlubr med \ärnplikts\ ägrare. Man kan hä\da att gränserna är snä\ are och hierarkierna än mer orubbliga i den militära kontexten \ad a\ser beteenden som ses som normalt manliga och \ ad som ses a\ \ ikande från en sådan norm. De processer som leder fram till att en \ i.ss tvp a\' manlighet uppfattas som den dominerande horde därför bli än tvdligare i en militär kontext än i det ci- \ ila samhället. Utsagor om manlighet Frågan om vad som skulle gfiras med de samvetsömma värnpliktiga var föremål for ständigt återkommande motioner och riksdagsdebatter under 1900-talets fbrsta decennier. Man diskuterade fördelar 40
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=